Slutförd fogrenovering kring fönster och fasad på Hisingen

Fogrenovering kring fönster och fasad på Hisingen genomfördes på en putsad byggnad där befintliga fogar hade torkat, spruckit och släppt i flera anslutningar. Arbetet omfattade urtagning av äldre elastiska fogmassor, rengöring av fogsidor och ny tätning runt fönster samt utvalda fasadskarvar. Målet var att återställa täthet mot slagregn och rörelser i konstruktionen utan att påverka fasadens uttryck mer än nödvändigt.

Så genomfördes fogrenoveringen kring fönster och fasad på Hisingen

Arbetet inleddes med okulär kontroll av samtliga fönsteranslutningar och de fasadpartier där fogarna visade tydliga ålderstecken. Flera vertikala fogar hade krympt några millimeter från kanten, och på solsidan syntes små sprickor i ytan som hade öppnat sig mest i hörn och övergångar mellan puts och karm. Den gamla fogmassan skars ur mekaniskt med fogkniv och multiverktyg för att undvika onödiga skador i intilliggande puts. Fogbottnarna rensades noggrant från lösa rester, damm och äldre primer innan nya material sattes in.

Urtagning och förberedelse av fogsidor

De befintliga fogarna varierade i bredd mellan cirka 10 och 18 millimeter, vilket krävde anpassning av både fogband och mängd fogmassa. Där underlaget bestod av porös puts borstades sidorna rena och stabiliserades innan primning utfördes. I flera nederkanter runt fönstren låg äldre fogmassa kvar i två skikt. Båda skikten avlägsnades för att den nya fogen skulle få full vidhäftning mot rena sidor och rätt djup i hela fackets längd. Fogdjupet hölls jämnt med bottningslist av cellpolyeten så att fogen kunde arbeta korrekt vid temperaturväxlingar.

Val av fogmassa och applicering

En övermålningsbar elastisk fogmassa för utvändigt bruk användes i anslutningar mellan karm och fasad samt i mindre rörelsefogar i putsen. Materialet valdes för att klara rörelser, fukt och UV-belastning utan att hårdna för snabbt. Appliceringen utfördes i torr väderlek under flera sammanhängande dagar, eftersom fuktiga fogsidor och regn på färsk fog annars hade försämrat ytan. Fogen pressades in i ett jämnt stråk och slätades direkt för att få täta kanter mot underlaget. I hörn och anslutningar mot bleck lades extra omsorg på övergångarna där vattenbelastningen var störst.

Detaljer som påverkade resultatet

Byggnaden hade flera fönster med mindre avvikelser i karmmått, vilket gjorde att fogbredden inte kunde hållas identisk runt varje öppning. Därför anpassades bottningslisten från 10 till 20 millimeter beroende på springans verkliga mått. Några äldre putskanter hade också mindre släpp intill foglinjen. De partierna rensades ned till fast underlag och lagades lokalt innan ny fog lades. På så sätt undveks att den nya tätningen fästes mot svaga kanter som annars hade kunnat lossna redan efter en kortare tid.

Anslutningar vid bleck och nederkanter

Vid flera fönster hade den tidigare fogen släppt närmast bleckens uppvikta sidor, vilket ofta är en utsatt punkt på äldre fasader. Där kontrollerades särskilt att vatten inte kunde ledas in bakom putsen. Fogen avslutades med tydlig kontakt mot både karm och angränsande yta, utan att täppa igen de delar som behövde lämnas öppna för korrekt avrinning. Resultatet blev rena avslut och en tydligare tätlinje runt varje öppning.

Resultat efter avslutad fogrenovering

Efter avslutat arbete hade samtliga planerade fogsträckor runt 12 fönster och utvalda fasadskarvar förnyats. Fasadens anslutningar blev tätare och mer enhetliga, samtidigt som det visuella intrycket hölls nära byggnadens ursprungliga uttryck. Den nya fogningen gav en mjukare och jämnare övergång mellan karm och puts, och de öppningar där drag och inträngande fukt tidigare hade märkts fick ett betydligt bättre skydd mot väderpåverkan. Vid den avslutande kontrollen granskades fogarnas vidhäftning, jämnhet och avslut så att hela sträckan höll samma nivå.